Bokpärlan

 Ibland är det berättarrösten som är stjärnan i en bok och inte själva berättelsen. Det är absolut fallet med Iida Turpeinens fantastiska roman De levande .  Inte för att berättelsen är dålig i detta fall, långt ifrån, men det som gör boken omöjlig att lägga ifrån sig är sättet den presenteras för oss. Vi följer med som en osynlig kamera under en lång tidsperiod (från 1741 till 1950-talet) och får se storslagen natur, naturvetenskapliga upptäckter och framförallt ett gäng kufar - arkivmänniskor, forskare och samlare som vill bevara minnet av det som en gång fanns. Hela tiden framåtknuffade av en oskyldig och tydlig berättarröst som förundras över mänskligt beteende. Berättelsen centrerar kring Stellers sjöko. Från upptäckten som gjordes av Katarina den Storas skepp, ute för att kartlägga rutten från Asien till Amerika. Med på den färden var naturvetaren och teologen Georg Wilhelm Steller - hans uppdrag var att utforska naturen. Han var ganska motarbetad av resten av besättning...