2017-03-24

Våra kemiska hjärtan

Krystal Sutherlands debutbok heter Våra kemiska hjärtan och många har liknat den vid både Rainbow Rowells och John Greens böcker. På ett sätt kan jag förstå det men på ett annat sätt känns den unik. Hur som helst så är den riktigt bra.

Huvudpersonen är Henry James, en kille som går sista året på high school. Han är en romantiker som aldrig har varit kär men han har föreställt sig att när det händer kommer han att veta det; kanske hoppar hjärtat över ett slag? Det är dock inte vad som händer den dagen Grace Town kommer in i hans liv (i hans klassrum allra först för hon är ny i klassen). Hon såg egentligen högst normal ut men stack verkligen ut av flera skäl: 1. Hon var helt klädd i för stora killkläder. 2. Hon såg ovårdad och sjuklig ut ("Alltså, jag hade sett knarkare som såg friskare ut än vad hon gjorde den där morgonen.") 3. Hon haltade kraftigt och gick med käpp.

Henrys dröm sedan länge är att bli redaktör för skoltidningen och när han erbjuds den posten, tillsammans med Grace (båda är skrivartalanger) tackar hon nej och säger att hon inte skriver längre. Han lyckas övertala henne att vara med och så börjar deras oförutsägbara relation. Henry inser ganska snabbt att han håller på att falla för Grace men han vet inte riktigt var han har henne känslomässigt. Hon kommer och går i skolan, det händer saker mellan dem och sedan blir det ingen fortsättning. Sakta får han veta mer och mer om hennes bakgrund, om den fruktansvärda olyckan hon varit med om. Frågan är om inte hennes känslomässiga ryggsäck visar sig innehålla mycket mer än Henry (och du själv) kunnat ana.

Det finns så mycket humor i boken och den är full av bra formuleringar. Henry och hans bästa kompisar har en så skön relation och så är det i hans familj också. Språket i sig är en njutning för du vet aldrig riktigt vad som ska komma och ofta blir du glatt överraskad. Trots allt detta går det inte att komma ifrån att stämningen i boken också är väldigt mörk och jobbig. Det här är inte en förstakärlekshistoria omgiven av regnbågar och konfetti utan mer med regn och moln. Men många och starka känslor är det och boken är så läsvärd.

Ale, bibliotekarie på Kv/Ru

2017-03-06

Vad är du villig att riskera för kärlek?

Ingenting och allting av Nicola Yoon är en ungdomsroman för er som gillar böcker av till exempel John Green, Rainbow Rowell m.fl. Huvudkaraktär är Maddy som inte varit utanför huset sedan hon var bebis. Nu är hon 17 år. Anledningen är att hon har en sjukdom som gör henne allergisk mot allt och det kan döda henne. Hon lever ganska bra i sitt hus, med sin mamma och sin sköterska Carla. Hon läser mycket böcker och pluggar på distans och har rutiner hon följer. Men allt kastas upp och ner när Olly flyttar in i huset bredvid. Olly har svarta kläder och är smidig som en katt. Maddy vet att hon kommer att bli kär i Olly – och hon vet att det kommer att bli katastrof. Så småningom börjar de maila med varandra  men de får inte vara med varandra. Plötsligt vill Maddy annat med livet. Hon börjar fundera på om det verkligen är värt att överleva när man inte riktigt lever?

Den här boken är precis lagom kort med sina 300 sidor och precis lagom fylld av hjärteknipande kärlek. Men det är inte allt den är! När man lär känna Maddy börjar man fundera på hur man själv skulle göra i hennes situation och hur vill man själv leva? Är inte livet värt mer äventyr? Tro inte att ni vet hur boken kommer att sluta, den kan överraska!

Missa inte heller att Ingenting och allting kommer som film i sommar, Everything everything heter den då!


Amanda, bibliotekarie Virginska