Jag har läst en riktig bladvändare. Bokens undertitel är "Ett fynd, en gåta och en livsfarlig jakt" och det är precis vad det handlar om!
Raphael och Gardo bor på en soptipp någonstans i ett varmt och fattigt land.
"det är lätt att hitta för Behala stinker lång väg och du känner lukten långt innan du ser sopbergen. De måste vara åtminstone två hundra fotbollsplaner stora" (s.9)
De lever av att sortera och sälja plast, papper och metall, men det vanligaste "fyndet" är människoavföring inslagen i plastpåsar p.g.a. toalettbristen i staden.... Miljön är trovärdigt beskriven, man känner stanken, ser råttorna och de desperata männsikorna som krälar i soporna och det är ingen tvekan om att den här platsen finns i verkligheten. Handlingen tar sin början den dag Raphael gör ett riktigt fynd, nämligen en nyckel, en välfylld plånbok och en karta. Glädjen är enorm, men inte så långvarig...
I plånboken ligger ett foto på en man med skärrad blick. Vem är mannen? När polisen uppsöker tippen för att efterlysa föremålen förstår pojkarna att det är allvar, något väldigt viktigt ligger gömt i deras händer! De inser att de inte klarar att reda ut detta på egen hand, men vem kan man lita på? En spännande och farlig jakt tar sin början. Soptippsbarn har inga rättigheter i landet och korruption hör till vardagen.
På sista sidan tillkännager författaren:
"Den påhittade soptippen Behala i boken är inspirerad av en soptipp som jag besökte medan jag bodde i Manila. Det finns faktiskt en skola där och det finns verkligen också barn där - och de kommer att kräla i sopor i hela sitt liv."
Jag var tvungen att lära mig mer om Filippinerna efter att ha läst boken, gör det du också.