Svenhammeds journaler skriven av Zulmir Becévic.
Svenhammed är svensk fast ändå inte svensk, han är född i Sverige och talar bara svenska men han känner sig ändå inte svensk för att hans föräldrar inte är svenskar. Med ena foten i en kultur och den andra i en annan så vet inte Svenhammed riktigt vart han ska ta vägen. Ska han bli den duktiga svensken som alltid uppför sig eller den stökige blatte som alla tror han är?
Historien utspelar sig i en småstad i Sverige, en småstad som delas av en motorväg. På ena sidan motorvägen bor Svenhammed. Han bor där med sina ickesvenska föräldrar och med sin, precis som han själv, svenskfödda broder. De bor på den sidan om motorvägen där höghusen ligger tätt, lägenheterna är små och varje balkong har en parabol. På andra sidan motorvägen är det helt tvärt om. Där ligger villorna, där ligger det ouppnåeliga för Svenhammed. Även om han skulle kunna tjäna tillräckligt mycket pengar för att kunna köpa en utav villorna, även om han till och med tjänade mest pengar av alla som bor där så skulle han aldrig bli en utav dem. De som bor där skulle aldrig acceptera Svenhammed, hur mycket han än tjänade, hur ren och fin svenska han än talade, så skulle han ändå aldrig bli accepterad som en svensk. Därför väljer han att skriva ner sitt sista år på högstadiet i journaler.
Dramatisk, intressant, vemodig och fantastiskt bra är bara några av de intryck jag fick av boken. Jag kan inte säga att boken är spännande i vanlig mening men man vill ändå fortsätta läsa för att få veta hur det ska gå för Svenhammed. All cred åt författaren Zulmir Becévic.
Olle Lindgren, NA 12 Ri