Himmel över Hassela av Viveka Sjögren är en ungdomsroman av den tunnare typen. Perfekt att lägga fram till någon som inte dör av lycka när det är dags för läsning... Trots det tunna formatet (142 luftiga sidor) så bjuder den på en läsupplevelse med oväntade vändningar.När Santos flyttar från Stockholm med sin mamma och två systrar till det lilla samhället Hassela så byter han namn till Kalle (för att typ överleva enligt honom själv) Det är Kalles egen berättelse vi får i återblickar från grundskolan till att han börjar elprogrammet på gymnasiet. Vi vet redan från början att allt har "fuckat upp" och vad som har hänt får vi reda på eftersom. Mycket av handlingen utspelar sig på kuratorers rum och han har all anledning att vara där om man säger så. Han nämner själv att han har en diagnos som innehåller bokstäver.Det är en karikatyrliknande bild vi får av Kalles omgivning. Småsystrarna kallar han för blomflugorna, kuratorerna heter alla Karin och bjuder på pepparkakor, pappan som omkommit i en trafikolycka omnämns som "omstrukturerad till ett stort parti köttfärs" och Hassela är "världsberömt för sin skidbacke och sitt sjunkande invånarantal". Men innerst inne är Kalle en känslig person som söker efter en vettig vuxen förebild. Språket är levande och humoristiskt och man dras snabbt in i berättelsen. Men vad är det som har fuckat upp? Beskedet kommer som ett knytnävsslag i magen, men mer än så tänker jag inte avslöja...
Jag är svag för böcker där sorgliga och svåra ämnen kombineras med humor och det är precis det författaren har lyckats med tycker jag. Att få en bra balans utan att skoja bort det allvarliga. Läs!