Jack! Självklar i ungdomshyllan

Jack av Christina Lindström läste jag i somras och jag var så säker på att jag eller någon annan här på Bokpärlan hade bloggat om denna underbara roman som har en självklar plats i ungdomshyllan. Men så var inte fallet. Jag gör det nu istället när jag fått lite distans och dessutom läst den igen ihop med en klass. Jack håller för en andra läsning och det mina vänner säger jag inte ofta. Vi tar det från början.

Jack är 17 år. Han bor i Göteborg och går Teknikprogrammet. Boken inleds med hans bekännelse:

"Jag borde ha berättat allt redan från början. Verkligen allt. Alltså redan när jag träffade Freja i badkaret på den där festen skulle jag ha halat fram en lista med allt ruttet jag har gjort. (…) Jag skulle ha sett pupillerna i hennes ögon vidgas medan hon läste, när hon förstod att jag rör mig mellan att vara en människa och att vara ett maskingevär." 

Det låter mörkt, men att läsa Jack är allt annat än mörkt. Jack är en "charmig kille" som har talets gåva. Språket är också den stora behållningen i boken, man skrattar ofta åt roliga formuleringar i dialogerna. Och det är ingen slump. Christina Lindström jobbade som lärare när hon skrev boken och lät eleverna hjälpa henne med språk och manus så att det skulle kännas som hämtat från korridorerna. (Klassen jag läste med gillade framförallt språket i boken)

Det här är en utvecklingsroman och en berättelse om att bli kär på riktigt, om att vara ung och vilsen och låta sig dras med i grumliga vatten, men också om att växa upp och börja ta ansvar för sina handlingar.

Inte många ungdomsromaner börjar med ett Ingemar Bergman-citat, vilket lägger ribban för författarens ambitioner. Det här är på skoj, men på blodigt allvar. Läs boken!

Kommentarer