Nu har jag läst en sån där bra bok igen så jag bara måste skriva om den på en gång. Det är del två i en serie som inleds med Vad mina vänner inte vet, som jag faktiskt inte läst ännu men det gör ingenting. Fast jag måste förstås läsa den snart för att få veta hur allt började och för att få njuta av Sonya Sones språk lite mer.
Vad min flickvän inte vet tar vid där många böcker om kärlek slutar - när de tu fått varandra. Den här boken handlar om vad som händer sedan - sett ur hans, Robins, perspektiv. Robin Murphy kan inte riktigt tro att det är sant att han blivit ihop med populära Sophie. Robin är inte en poppiskille på skolan; det finns t o m ett uttryck som lyder "var inte en sån Murphy". Men trots att de är jättekära så är livet inte lekande enkelt för ganska snart drabbas Sophie av hans impopularitet genom att även hon blir utfryst. En ljuspunkt i tillvaron är att Robins lärare har lyckats fixa en plats åt honom i en konstklass på universitetet och där blir han någon annan än skolans tönt. Det finns t o m tjejer där som visar intresse för honom och det är lätt att frestas...
Boken är skriven i diktform i korta stycken, men när du läser känns det som en helt vanlig bok - fast lite bättre på något sätt. Formatet skapar ett mjukt flyt i texten som man inte är med om i vanliga fall och alla känslor blir så mycket tydligare. Jag brukar inte läsa dikter och erkänner att jag var skeptisk innan jag började med boken men jag är glad att jag provade för den är underbar!
Ale, bibliotekarie på Risbergska