När den 16-årige Lucas Swain av en slump hamnar på en taxistation mitt i natten träffar han för första gången Violet Park. Det ovanliga med Violet är att hon är död sedan flera år och ligger i en urna som någon lämnade i en taxibil för flera år sedan. Lucas blir som besatt av tanken på att rädda Violet från ödet att bara stå på en hylla på en taxistation; han känner att det finns ett samband mellan dem. Det blir viktigt för honom att få veta vem hon var när hon levde.
Som mellanbarn bor Lucas med sin mamma, syster och bror. Familjen lever i skuggan av att pappan försvann helt spårlöst för fem år sen och sedan dess har de inte fått något livstecken från honom. Ovissheten om fadern försvann frivilligt, hemska tanke, eller har dödats, kanske något bättre, är jobbig och något som upptar mycket av Lucas tankar. Mamman är bitter över livets utveckling och till hennes stora förtvivlan försöker Lucas likna sin pappa till både stil och sätt. Hur och vem var hans far egentligen?
Lucas är som besatt av att få veta vem Violet Park var och jakten på hennes historia visar sig bli mer betydelsefull för hans liv än han kunnat ana.
Jag tyckte mycket om den här boken och skrattade högt flera gånger åt Marcus funderingar och formuleringar. Det är samtidigt en sorglig historia om längtan och ovisshet och en spännande historia om sökandet efter människor och kanske sanningen. Jag förstår varför Jenny Valentines bok belönades med Guardians barnbokspris 2007.
Ale, bibliotekarie Risbergska