Högen av böcker jag vill läsa tornar upp sig, få se nu, vilken ska jag börja med? Kanske Hundpojken eller Kerstin Ekmans senaste? Kanske Moderspassionen, En dag, Tätt intill dagarna, The Music Lesson, Paul Austers nya eller kanske bara den tjocka, vackra blanka om julens traditioner? Jag ber dottern sprida ut dem alla i soffan, blundar och närmar mig trevande. Det bränner plötsligt till! Och där, under mina fingrar, ligger den: Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. En blomsterkrans prydd med fjädrar avbildas på omslaget. På den ligger en bok, blodröd. Blodet droppar ut över liljorna och vidare ut i ... ja, vadå?"Apokalypsen börjar i Bergslagen" står det när jag vänder på boken. Månen har färgats mystiskt röd och sex tonårstjejer förts till en övergiven folkpark. Ingen av dem vet hur de har kommit dit. Jag bestämmer mig för att ge Cirkeln en chans. Den har ju faktiskt varit mycket omtalad i media och antagligen kommer den att bli mycket efterfrågad. Det här är inte vad jag brukar läsa men nu har jag alltså övertalat mig själv. Jag börjar läsa. Boken är bra.
Den är spännande, magisk och välskriven. Och, nej, den är inte förutsägbar. Den manar i själva verket till sträckläsning. Alltså: sex tjejer på samma gymnasieskola upptäcker plötsligt att något inte stämmer. De blir nämligen, helt oväntat och i korta stunder, osynliga för sin omgivning. Dessutom ser de att fullmånen är röd, blodröd, något som ingen annan ser. De här tjejerna är inte kompisar, men de känner varandra så mycket att de redan har hunnit bilda sig en hel del förutfattade meningar om varandra och alla har de tilldelats sina roller. Någon är mobbare, någon är skolans bimbo, någon är den mobbade, någon den duktiga flickan. Alla kommer de från olika hemförhållanden. Berättelsen börjar med att en kille på skolan tar sitt liv. Detta sker precis efter att han haft ett samtal med rektorn.
Jag har läst 130 sidor av drygt 500. Flickorna har just anlänt till folkparken. Jag har fått en föraning om vem som är den stora fienden (rektorn...?) Vaktmästaren på skolan har visat sig i folkparken och hans roll är något oklar, är han någon typ av schaman? Alla flickorna tror att just hon är den utvalda. Domedagen närmar sig, cirkeln sluts...och jag läser vidare.
Pernilla Tyrfors, bibliotekarie
Karolinska skolan