Hotellet i hörnet av bitter och ljuv


Visst är det en vacker titel som Jamie Ford gett sin bok? Läs den och du får både en fin historia om ung kärlek med förhinder och en historielektion. När boken börjar är det 1986 och i en källare på ett hotell har man hittat tillhörigheter från japanska familjer som skickades till interneringsläger 1941 (efter flyganfallet på Pearl Harbor). Upptäckten i hotellet sänder Henry Lee, en nybliven änkling med kinesiskt påbrå, tillbaka längs minnenas allé. I tillbakablickar får vi återuppleva hans år runt tiden för andra världskriget då han var i början av sina tonår. Varvat med barndomen får vi följa hur hotellets hemligheter påverkar Henrys och hans sons liv i bokens nutid.

Henrys far var besatt av kriget i Kina och hatade japanerna sedan barnsben. Det var oerhört viktigt för honom att hans son blev amerikansk och därför gick Henry i en fin skola med bara vita barn i. Priset han betalade var utanförskap. En dag börjar en japansk flicka, Keiko, på skolan och det blir början till en djup vänskap som trotsar alla hinder. Henry törs inte tänka på vad hans far skulle göra om han fick veta att hans son var vän med fienden. Trots rädslan för upptäckt dras Henry till Keiko och när hennes familj skickas till ett interneringsläger blir han förtvivlad, men han ger inte upp hoppet om att de ska träffas igen.

Det här är en underbar bok om ung kärlek, konflikter mellan nya och gamla värderingar, mellan fäder och söner, nationalitet och identitet. Som historiskt intresserad tycker jag förstås att den är extra bra då den belyser en skamlig period i amerikansk historia som många inte vet något om. Jag hoppas att du kan ge boken samma omdöme som jag : den är bitter och ljuv. Precis som titeln.

Ale, bibliotekarie på Risbergska