Paper towns

Tänk att vissa författare har förmågan att skapa karaktärer som du bara tycker om på en gång? Det har John Green gjort i den engelska boken Paper towns.

Quentin, Q, är en kille som för ovanlighetens skull varken är mobbad (han och hans vänner är väl inte direkt inne, men inte heller helt ut), han är skötsam och har en helt ok relation till sina föräldrar som inte har några större problem med t ex alkohol och droger. I grannhuset bor Margo, en gåtfull tjej som Q gillat länge . När de var små hängde de jämt men på senare år har de glidit isär. Därför blir Q väldigt förvånad när Margo en sen kväll dyker upp i trädet utanför hans fönster, utklädd till ninja. Hon är ute på en hämndaktion och behöver hans hjälp. Det blir en helt galen natt och början till något nytt för Q.

I skolan nästa dag är Q förväntansfull, för visst måste upplevelserna med Margo innebära någon slags förändring mellan dem? Det får Q inte veta för Margo dyker aldrig upp i skolan. Efter tre dagar anmäler hennes föräldrar henne som försvunnen - igen. Hon har nämligen varit borta förr och då lämnat ledtrådar efter sig som ingen lyckats tyda förrän hon varit tillbaka igen. Att säga att föräldrarna är trötta på sin dotters beteende är en underdrift. Q blir helt säker på att Margo lämnat ledtrådar även denna gång och han tror att de är åt just honom. Resten av boken handlar främst om att hitta Margo. För hon lever väl fortfarande?

Paper towns är en inte särskilt förutsägbar bok med några riktigt sköna karaktäer. Det känns lite som John Greens signum. För mig var det framförallt Q:s knasiga och nördiga kompisar som förhöjde läsupplevelsen. Sedan är förstås upplägget med ett mystiskt försvinnande aldrig fel för spänningen och drivet i handlingen.

Ale, bibliotekarie på Ri

Kommentarer