En gammal förbannelse väcks

"Jag väntar.Jag vakar.Jag håller er kvar
Ni alla följer min vilja.
Nu äntligen skall jag få min hämnd:
Från livet ska jag er skilja"

Det finns en gammal legend om den stora stenhögen djupt in i skogen. Få känner fortfarande till den. En gång var stenarna en riddarborg. För länge, länge sedan vägrade borgens herre att kännas vid en son utanför äktenskapet och det ledde till ond bråd död.

Några universitetsstudenter väljer att ha ett medeltidslajv i just den här skogen. Här har de möjlighet att bygga upp sin egen historiska värld utan att det moderna samhället klampar in.  För att få rätta känslan lämnar man all nyare teknik hemma. Man tar inte med mobiltelefoner och inte heller några mediciner. Allt ska vara medeltida. Man har inte heller talat om för någon/några utomtående var någonstans de ska vara. De har nämligen egentligen inte tillstånd att vara i markerna.

Bastian är inte så intresserad av varken lajvspel eller medeltiden. Det som gör att han följer med är möjligheten att lära känna Sandra och ta reda på om det kan bli något mellan dem.

 Ganska så snart står det klart för lavjspelarna att de inte är ensamma i skogen. Dessutom försvinner en av deltagarna spårlöst. Gruppen är helt avskuren från civilisationen. Nu börjar saker och ting gå riktigt illa..

I Saeculum fångar Ursula Pozanski läsaren med en oförglömlig historia vars slut är ovisst ända in i det sista och det hänger inte alls ihop på det sätt som man tror....