Sveket - vem kan du lita på?

Intresset för dystopier som riktar sig till unga verkar hålla i sig och jag har precis läst den österrikiska författaren Ursula Poznanskis första bok i en triologi, Sveket.

Efter en framtida miljökatastrof lever en del av mänskligheten i skyddande sfärer uppe i luften. Kvar på jorden, under hårda förhållanden, lever de sk primsen. Ett av målen med utbildningen sfärmedborgarna får är att ständigt vidareutveckla sfärerna och förbättra villkoren även för primsen. Detta kan ibland vara svårt att motivera då all kontakt mellan grupperna mestadels är våldsam, rentav dödlig. Ria har nummer 7 på en lista som betyder att hon kommer att få en högt uppsatt post inom sfärförbundet i framtiden. Hennes starka sidor är att hon är extremt skicklig på att läsa av människors kroppsspråk och övertyga dem om sina ståndpunkter vilket hon kommer att få stor nytta av ju längre in i handlingen vi kommer.


Av en slump råkar Ria avlyssna ett hemligt samtal som gör henne vettskrämd. Det finns bevis som tyder på att hon och fem till är inblandade i en sammansvärjning mot sfärförbundet och de ska därför omedelbart dödas. Det går en tid och Ria börjar tro, precis som hennes pojkvän sagt, att det var ett missförstånd. De är ju trots allt väldigt värdefulla för sfärförbundet. Då kommer en inbjudan från presidenten till just de sex personerna som sades vara med i konspirationen och rädslan aktualiseras igen.

Det visar sig att oron är befogad för under transporten med magnettåget måste de fly ut i den farliga, kalla vildmarken (enbart med utrustning för att överleva i några timmar). Där jagas de först av sfärvakterna och stöter sedan på en grupp prims som minst sagt är fientliga. Mötet med primsen gör att Ria långsamt börjar ifrågasätta mycket av vad hon lärt sig om omvärlden i sfärernas akademi. Sedan får hon ett meddelande genom salvatorn (en slags klocka som alla i sfärerna har): "De är er på spåren igen. En av er är förrädare." Vem kan hon egentligen lita på?

När jag började läsa boken tänkte jag att det räcker med att läsa del 1 för att veta lite om handlingen och hur författaren skriver (jag är trots allt bibliotekarie som läser en del böcker mer av en känsla av nödvändighet än av inspiration). Nu har jag precis slagit igen sista sidan och förbannar faktumet att originalet är på tyska och del två och tre inte finns översatt till svenska ännu!

Ale, bibliotekarie på Ri