Jag bara tvingar mig lite av Maja-Stina Fransson


Vi får följa Minna Larsson under 90-tal, 00-tal och nutid, och hur hon förändras under denna tid.
När boken börjar är hon 12 år och har ett gravt självskadebeteende i form av att hon tvättar sig hela tiden. Hon tycker att hon ständigt är smutsig och måste duscha flera gånger om dagen. Hon skapar regler för sig själv om hur hon använder sina kläder och gör hon fel måste hon straffas för det på olika sätt.
Föräldrarna märker att allt inte är som det ska och försöker ta med Minna till psykolog, men hon kan inte riktigt se själv till att börja med att det hon gör är fel.
Under 90-talet läser hon i Uppsala och har till viss del släppt tvättandet men det är nu ersatt med en besatthet att gå ner i vikt. Hon får ett osunt förhållande till mat och räknar points på allting hon gör.
Även om hon så småningom får ordning på ätandet, så ersätts ett tvångsbeteende med ett annat. Hon känner hela tiden att det inte är nog som det är, utan måste sätta upp regler för allt. Hon gör listor som hon slaviskt måste följa. Gör hon inte det får hon ett straff, som att kompensera det hon missade, och hon känner sig stressad över att komma ikapp.
Det är en bok som man grips tag i och man känner både sympati och irritation över Minnas olika problem. Hon går helt upp i sina tvångstankar och skapar sitt liv utifrån detta. Hon väljer vänner och pojkvänner som passar in för att hon ska kunna upprätthålla sitt beteende, och hon får också svårt att klara av det jobb hon vill ha.
Jag tror att många kan känna igen sig i Minna, även om man inte har gått så långt som hon. Hon beskriver hur viktigt det är att passa in och ha kontroll. En känsla av att allt ska gå fel om hon tappar kontrollen.
En viktig och angelägen bok både för killar och tjejer.
Boken har självbiografisk bakgrund.
Annika, bibliotekarie Lindeskolan

Kommentarer