Jag har läst Emil "Heaton" Christensens biografi Heaton: livet på spel. E-sport har för mig varit en okänd värld, men via Emils biografi har jag fått en hyfsad inblick i en bransch som fortfarande är ganska ung. Emil är ju inte vilken Counter-strikespelare som helst och som svensk kan man ju inte låta bli att känna sig lite stolt över att han var den första i världen att väljas in i e-sportens Hall of Fame. Åtta VM-guld är ju inte heller illa.Jag diskuterade boken med en grupp elever som själva är gamers och de gillade boken. De tyckte att den var lättläst och det var intressant att få veta mer om stjärnans liv och motgångar. -Tänk att han spelade Counter-strike redan innan vi föddes, sa en av killarna. En intressant tanke de tog upp var hur Sveriges e-sport sett ut idag om vi inte hade haft Heaton som banat väg. För det är svårt att avgöra hur mycket som faktiskt är hans förtjänst.
Själv blev jag positivt överraskad hur engagerad jag blev i hans öde och i e-sporten. Det blev en hel del googlingar... Så det här är en bok och ett livsöde som berör även om man inte är särkilt mycket av en spelare själv. Det är en berättelse om en underdog vars öde avgörs av en slump efter en otäck hockeyskada, för det var ju hockeyspelare han skulle bli egentligen. Heatons karriär har varit en tuff resa med många bakslag och blåsningar. Vem kan lita på i en bransch som är helt ny? Han berättar om VM-guld, miljonblåsningar, ensamhet, ohälsa, familjeproblem och dråpliga händelser när en ung kille kommer ut i världen med sitt lag Ninjas in Pyjamas, på ett sätt som gör att jag får en väldig respekt för honom och avslutningsvis vill jag säga att han verkar vara en bra förebild för e-sportare idag. Han bär på en massa erfarenheter som gamers idag inte behöver gå igenom. Han avslutar med en önskan att e-sport ska klassas som en riktig sport. Han har en hel del bra argument. Läs, förundras och fundera. Vad tycker du?