Mary Lynn Brachts bok Vit krysantemum påverkade mig känslomässigt mer än de flesta böcker jag läst. Det är en hemsk och stark skildring av hur en storasysters mod räddar en lillasyster. Boken ger oss samtidigt en inblick i hur mycket lidande den koreanska befolkningen utsatts för under 1900-talet.
Korea 1943. Landet är ockuperat av Japan sedan 1910 men storasyster Hana, som är djuphavsdykare (haneyo) på ön Jeju ånjuter rätt stor frihet för att vara kvinna. Friheten får ett abrupt slut den dagen japanska soldater anländer till hennes strand. Hon låter sig fångas av dem för att skydda sin lillasyster Emi. Hana förs till Mancuhriet för att jobba på en militärbordell som upprättats enbart för den japanska arméns soldater. Livet blir obeskrivligt hårt och systrarna träffas aldrig mer.
Vartannat kapitel tar oss till 2011. Emi har levt i mer än 60 år med mardrömmarna och hemligheten om vilken uppoffring hennes syster gjorde för hennes skull. Hon har heller inte slutat hoppas på att hitta henne igen. När hon besöker sina barn deltar de i de sk onsdagdemonstrationerna (Wednesday demonstraion) som äger utanför den japanska ambassaden. Bland alla människor hoppas Emi se ett ansikte hon kanske känner igen...
Man räknar med att ca 200 000 kvinnor, mestadels koreanskor, tvångsprostituerades för den japanska arméns räkning. I Japan kallades kvinnorna "trösterskor". Fortfarande än i idag är fenomenet en känslig fråga mellan de två länderna.
På den koreanska halvön symboliserar vit krysantemum sorg, i Japan är den en symbol för kejsaren.
Ale, bibliotekarie på Ru