"Med Femi blir de tre. Tredje gången räknas man som en seriemördare."
Nigerianska författaren Oyinkan Braithwaites bok Min syster, seiremördaren inleds med att Koredes syster Ayoola ringer och hon måste rycka ut med blekmedel och gummihandskar, för tredje gången. Det som hänt, igen, är att systern dödat sin pojkvän och hävdar att det var självförsvar. Systern är van vid att Korede tar hand om henne och det är ett faktum att hon helt klart har en fallenhet för effektiv städning. Visst borde Korede gå till polisen men ibland är blod tjockare än vatten. Trots att relationen till den mycket bortskämda och tanklösa systern inte är komplikationsfri älskar hon henne trots allt.
Fast det är något med den tredje pojkvännen som Korede inte riktigt kan släppa och hon börjar på allvar fundera över hur mycket självförsvar det egentligen har handlat om. När så Ayoola blir kär i Koredes kollega, mannen som hon själv varit kär i sedan första ögonkastet, blir det ännu mer komplicerat. Hon vill ju verkligen inte behöva städa upp efter hans döda kropp. Och de anhöriga till pojkvän nummer tre slutar inte fråga sig vad som verkligen hände med honom. Vad ska hon göra?
Det här är en bok som sätter fokus på systerskap och lojalitet. Den är både spännande, humoristisk och allvarlig. Jag gillade också att den utspelar sig i Nigeria för man får små inblickar i ett vardagsliv som i alla fall inte jag är van vid.
Ale, bibliotekarie på Ru
Nigerianska författaren Oyinkan Braithwaites bok Min syster, seiremördaren inleds med att Koredes syster Ayoola ringer och hon måste rycka ut med blekmedel och gummihandskar, för tredje gången. Det som hänt, igen, är att systern dödat sin pojkvän och hävdar att det var självförsvar. Systern är van vid att Korede tar hand om henne och det är ett faktum att hon helt klart har en fallenhet för effektiv städning. Visst borde Korede gå till polisen men ibland är blod tjockare än vatten. Trots att relationen till den mycket bortskämda och tanklösa systern inte är komplikationsfri älskar hon henne trots allt.
Fast det är något med den tredje pojkvännen som Korede inte riktigt kan släppa och hon börjar på allvar fundera över hur mycket självförsvar det egentligen har handlat om. När så Ayoola blir kär i Koredes kollega, mannen som hon själv varit kär i sedan första ögonkastet, blir det ännu mer komplicerat. Hon vill ju verkligen inte behöva städa upp efter hans döda kropp. Och de anhöriga till pojkvän nummer tre slutar inte fråga sig vad som verkligen hände med honom. Vad ska hon göra?
Det här är en bok som sätter fokus på systerskap och lojalitet. Den är både spännande, humoristisk och allvarlig. Jag gillade också att den utspelar sig i Nigeria för man får små inblickar i ett vardagsliv som i alla fall inte jag är van vid.
Ale, bibliotekarie på Ru