Bea och Erica, två nederländska kvinnor, träffas för första
gången 1938, i ett vardagsrum hos en väninna vid namn Wies. Det var en början
på en lång och oväntad relation. Inte långt efter deras första möte, bestämmer
de sig för att bli rumskompisar. Deras vänskap är komplicerad, och växer mer som
en taggig rosenbuske än en röd ros.
"Om hon ger dig ett finger, vill du ha hela handen"
Erica, en utåtriktad och hänsynslös journalist som söker passion
i livet. Bea, en introvert och osäker sekreterare som är raka motsatsen till
Erica. Deras olikheter gör att de dras till varandra. Deras vänskap ställs på
sin spets när de hamnar i nazismens skugga, och hemligheter kommer fram när
läget i Nederländerna intensifieras. Hur mycket är man redo att offra för vänskap
och kärlek?
Dola de Jong beskriver deras vänskap på ett så vackert och
komplicerat sätt. Jag har aldrig läst en sådan roman som är skriven på ett så realistiskt
sätt om mänskliga relationer. Läsaren blir rakt inkastad i deras
vänskapsrelation redan på första sidan, och får följa hur den utvecklas med
bokens gång. Boken är skriven ur Beas perspektiv vilket gör att läsaren får
känna och se allt som Bea gör. Men den är också skriven på ett sätt som gör att
läsaren får känna sig som en tredje person i historian, vilket jag verkligen
gillade då det kändes så verkligt.
Boken framställs som en tydlig LGBTQ+historia om två
kvinnor. Sammanfattningen på baksidan av boken beskriver nästan deras kärlek
som erotisk och självklar men så kände inte jag när jag läste boken. Boken är
en historia om två kvinnor och deras komplicerade relation. Det som kanske uppfattas
utåt sett som besatthet är i själva verket är ren kärlek. Det var inte
accepterat i samhället att vara ‘’lesbisk’’ under 1940-talet, vilket gör Beas
och Ericas relation väldigt svår att förstå.
Trädet och vinrankan är en fantastisk men bitterljuv bok som jag är glad över att ha läst. Dola de Jong har skrivit en så vacker historia om Bea och Erica, Andra världskrigets samhälle, och hur det är att älska någon men att inte kunna visa det. Boken är revolutionerande för sin tid, och jag rekommenderar den starkt. För mig är denna historia evig och jag tror den kommer fortsätta att läsas långt in i framtiden, då kärlek är evigt men också att den är under en krigstid som förändrade världen.
elev i PDP22 Ru